Ordningsföreläggande undanröjdes

En bilförare stoppades i en laserkontroll och rapporterades för hastighetsöverträdelse. Han godkände det ordningsföreläggande som polisen utfärdade. I efterhand upptäckte bilföraren att adressuppgiften där förseelsen hade inträffat var fel. Gatunamnet stämde inte. Han anlitade Paragrafhjälpen att överklaga böterna. Tingsrätten beslutade att undanröja föreläggandet och pengarna betalades tillbaka.

Slapp 33 000 kr i böter

En cyklist cyklade in i sidan på en personbil som just hade svängt i en korsning när han korsade sidogatan på en cykelpassage. Enligt uppgift skulle han ha cyklat ”mycket fort” och inte saktat in alls. Polisen bedömde honom som ensamt ansvarig för olyckan och rubricerade händelsen som vårdslöshet i trafik. Ingen hänsyn togs till att även bilföraren skulle kunna ha varit medansvarig. Åklagaren som fick ärendet utfärdade ett strafföreläggande på 33 000 kr. När vi argumenterade att det skulle vara orimligt med hänsyn till att cyklisten hade fått allvarliga skador och bestående men valde åklagaren att lägga ner förundersökningen, vilket innebar att cyklisten slapp böterna. Läs vidare.

Försäkringsbolaget ändrade sig om vilken part som ansågs vållande

En personbil och en buss i linjetrafik körde ihop i centrala Uppsala i samband med att bussen lämnade en hållplats och samtidigt blev omkörd. Bussbolagets försäkringsbolag beslutade sig omedelbart ör att anse personbilsföraren som vållande och menade att bussföraren hade rätten på sin sida och att personbilsföraren skulle ha stannat. När jag undersökte händelsen närmare visade det sig att bussföraren hade blinkat samtidigt som han startade och sedan bara svängt ut mot vänster fast det fanns plats att fortsätta rakt fram. När dessa fakta presenterats ändrade sig försäkringsbolaget och ersatte personbilsföraren genom att lösa in bilen.

Åtalades för vårdslöshet i trafik men dömdes för förseelse mot trafikförordningen

En bilförare hade inte lyckats stanna i tid vid ett rödljus och kanade in i bilen som stod framför. Vid tillfället rådde vinterväglag, dvs. halka. Hastigheten hade inte varit särskilt hög. Det blev dock ett åtal för vårdslöshet i trafik. Först vid inledningen av rättegången valde åklagaren att ta med en alternativ rubricering: Ej anpassat avstånd till framförvarande fordon. Den åtalade föraren hade under hela förundersökningen nekat till att hans beteende var så pass allvarligt att det skulle vara vårdslöshet. Vid rättegången medgav han att han till viss del hade varit oaktsam. Tingsrätten dömde honom för att av oaktsamhet ha underlåtit att anpassa avstånd till framförvarande bil men fann att felbeteendet var av den graden att det skulle klassas som vårdslöshet i trafik.

Hovrätten frikände person som dömts för drograttfylleri i tingsrätten

Örebro tingsrätt dömde en bilförare för rattfylleri under påverkan av narkotika samt ringa narkotikabrott genom bruk. Tingsrätten trodde inte på förarens invändning att det narkotikaklassade läkemedlet hade ordinerats av läkare vid en utlandsresa. Hon hade inte fått veta att tabletterna innehöll en narkotikaklassad substans. Några tabletter hade blivit över efter det att hon hade kommit hem. En tid senare använde hon tabletterna då hennes ordinarie medicin var slut. Kvinnan rapporterades i samband med en trafikkontroll och blodprovet var positivt på preparatet. Domen överklagades och Göta hovrätt meddelade prövningstillstånd. Hovrätten menade att det inte kunde uteslutas att kvinnan saknat uppsåt.

Åtalad för grov vårdslöshet men dömd för vårdslöshet

Bilföraren hade kört fort genom centrala Umeå. En civil polisbil följde efter och försökte uppskatta hastighet och övrigt farligt beteende. Det utmynnade i en rapport som rubricerades som grov vårdslöshet i trafik. Bland annat uppskattades hastigheten till 100 km/h trots tillåtet 40 km/h. Jag bedömde utredningen som otillräcklig att styrka grov vårdslöshet i trafik, som har ett straffvärde på minst en månads fängelse. Mätningen hade skett på en förhållandevis kort sträcka och den efterföljande polisbilen hade inte legat tillräckligt nära. Enligt min bedömning var färden ett typiskt fall av vårdslöshet i trafik men inte alls på nivån grovt brott. Det fanns ingenting som tydde på att föraren varit likgiltig för andra människors säkerhet eller så grovt oaktsam att det skulle räcka. Han hade saktat in och följt trafikrytmen på de mest kritiska ställena. Han hade inte kört mot rött eller brutit mot någon väjningsplikt. Åklagaren stod på sig under tingsrättsförhandlingen och åberopade två poliser som vittnen. Domstolen gick på min linje och dömde för vårdslöshet i trafik av normalgrad till 40 dagsböter.

Utredning mot smitningsanklagad nerlagd

En bilförare var inparkerad så att bilen stod i ett svårt läge. Trots flera försök gick det inte att komma ut. Hon ringde dit sin sambo som kom och hjälpte till att lotsa ut bilen. Händelsen iakttogs av ett vittne som befann sig på en balkong belägen en bit därifrån. Det ledde till en anmälan om smitning. Bilföraren som var helt oförstående hördes av polis och delgavs misstanke för smitning. Utredningen skulle sedan redovisas till åklagare. Därför togs kontakt med Paragrafhjälpen. Skadorna på hennes bil matchade inte alls de skador som fanns på den bil som hade stått bredvid. Vi tog fram bilder på båda bilar och även beslutet från försäkringsbolaget att inte ersätta skador som inte stämmer. När polisen fått dessa uppgifter lades utredningen ner.

Påverkad av narkotikaklassat läkemedel frikänd från rattfylleri

Bilföraren ansågs av polispatrullen påvisa tecken på narkotikapåverkan. Det blev blodprov och urinprov på polisstationen och analysen av blodet visade att det innehöll Kodein. Urinprovet innehöll bl.a. Oxazepam. Föraren förnekade brott och menade att anledning till positiva svar på analyserna berodde på de läkemedel som hon hade fått utskrivna av läkare. Trots invändningarna gjordes ingen noggrannare utredning av dem från polisen. Det blev åtal och sedan rättegång. Den åtalade begärde min hjälp. Jag såg till att få fram en läkemedelsförteckning och kontrollerade sedan vad de utskrivna läkemedlen innehåller och tog fram dokumentation om dem. Tingsrätten ogillade åtalet både vad gäller rattfylleri och olaga narkotikabruk.

Polisen nedgraderade vårdslöshet

En bilförare rapporterades för vårdslöshet i trafik och hastighetsöverträdelse på motorväg. Han anklagades för att ha kört om en civil polisbil på höger sida och sedan pressat sig före den bilen och in i en omkörning. Han skulle ha kört vidare in på en huvudled och fortsatt i hög fart. Genom efterföljande uppmättes en hastighetsöverträdelse på 145 km/h där det var tillåtet 100 km/h. När jag granskade utredningen visade det sig att man hade kontrollerat polisbilens hastighetsmätare men man hade inte gjort något säkerhetsavdrag alls. Bilföraren ville absolut inte erkänna vårdslöshet i trafik och nekade till att ha kört så pass fort som rapporten sade. Efter att vi hade lämnat våra invändningar mot utredningen och hävdat att bilföraren bara kunde erkänna att han hade kört 135 km/h samt att han hade gjort otillåten omkörning till höger men att han förnekade att det skulle vara så farligt att det skulle vara fråga om vårdslöshet i trafik, ändrade sig polisen och utfärdade ett ordningsföreläggande för de brott som föraren var bered att erkänna.

Åklagaren avstod från att driva saltat skadeståndskrav

En kille på skateboard körde in i sidan på en bil och utreddes för brott mot högerregeln. Bilen, en taxi, fick en buckla i bakskärmen. Bilen lagades för mer omfattande skador och ägaren yrkade på 52 000 kr i skadestånd och begärde att åklagaren i målet skulle föra skadeståndstalan. Vi yrkade en noggrann utredning av skadeståndskravet då vi misstänkte att kravet var saltat. Det slutade med att åklagaren avstod från att driva skadeståndskravet. Läs mer.

Slapp fortkörningsböter trots att ha kört 41 km/h för fort

En bilförare stoppades av polisen sedan de hade uppmätt hans hastighet till 151 km/h. Han godkände böterna som polisen utfärdade och fick först böta 4000 kr. Dessutom blev hans körkort omhändertaget. När jag granskade hans ärende såg jag att polisen hade angivit 100 km/h som högsta tillåtna hastighet trots att den riktiga siffran skulle vara 110 km/h. Efter en begäran till tingsrätten att undanröja ordningsföreläggandet kom det sedan ett beslut att så skulle ske, Ett sådant beslut innebär också att det inte går att pröva samma hastighetsöverträdelse en gång till. Bilföraren slapp alltså böterna trots att han bevisligen hade kört för fort. Läs mer.

Försäkringsbolag betalade för skadad cykel men det behövdes en stämning

En man som var ute och träningscyklade svängde höger i en trevägskorsning. Från motsatt håll kom en bilförare körande och svängde vänster i samma korsning. Cyklisten och bilföraren kolliderade på så vis att cykeln träffade i vänstersidan fram på bilen. Polisen lade ner utredningen för det var omöjligt att bevisa om någon av de båda hade begått något brott. Försäkringsbolaget där bilen var trafikförsäkrad jämkade ersättningen för den förstörda cykeln (värd 20 000 kr) till hälften. Paragrafhjälpen hjälpte cyklisten med ett yttrande. Försäkringsbolaget ville inte ändra sig varför cyklisten fick göra en stämning mot försäkringsbolaget. Efter stämningen gick försäkringsbolaget med på en förlikning och betalade det yrkade beloppet för cykeln.

Körde utan gällande körkort men frikänd för olovlig körning

Mannen invandrade till Sverige från USA och folkbokfördes i slutet av 2017. I april 2019 körde han sin nyinköpta motorcykel och stoppades av polis. Han rapporterades för olovlig körning trots att han hade ett amerikanskt körkort med behörighet för motorcykel. Det amerikanska körkortet var ju ogiltigt för honom eftersom han vid körningen hade varit folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år så rapporten var riktig.

Mannen tog kontakt med Paragrafhjälpen för att få hjälp att försvara sig mot anklagelsen. När han körde motorcykeln var han övertygad om att det amerikanska körkortet skulle vara giltigt även i Sverige. Det visade sig att han på goda grunder trodde att hans amerikanska körkort var giltigt i Sverige. Men skulle domstolen godta det? Det gällde att visa för domstolen på vilket sätt han hade försökt informera sig och övertyga den att han aldrig skulle köra om han förstått att det var risk att hans körkort var ogiltigt här. Efter att han hade lämnat sin berättelse i tingsrätten frikändes han för att det inte kunde bevisas att han hade uppsåt att köra olovligt.

Åtalad frikändes för vårdslöshet i trafik

Bilföraren hade av oaktsamhet orsakat en trafikolycka. Det var vinterväglag men ganska bra förhållanden i övrigt Minusgrader, dagsljus och god sikt. Han körde på en riksväg som är huvudled och hastighetsbegränsad till 80 km/h. Vid en raksträcka påbörjade han omkörning av framförvarande bil. Han avbröt dock omkörningen på grund av att han inte ville öka farten för mycket och att det fanns risk att han inte skulle hinna fullfölja omkörningen innan eventuellt möte. I samband med att han bromsade ner hastigheten kanade han in i den bil han hade tänkt köra om. Den bilen åkte av vägen och hamnade på taket. Hela familjen som färdades i bilen klarade sig utan allvarliga skador.

Polisen utredde händelsen. Inledningsvis var bilföraren misstänkt för vårdslöshet i trafik, vilket han nekade till. Under utredningen sänkte polisen misstankegraden till förseelse mot trafikförordningen genom att inte anpassa avståndet till framförvarande fordon, och gav föraren möjlighet att godkänna böter på 2000 kr. Föraren ville inte godkänna dessa böter. När åklagarmyndigheten sedan fick ärendet utfärdades ett strafföreläggande på 40 dagsböter á 370 kr. Bötessumman skulle helt plötsligt bli 14 800 kr. Det uppfattades av bilföraren som att han skulle straffas extra för att han krånglade och inte ville erkänna. Bilföraren anlitade då Paragrafhjälpen för att bestrida strafföreläggandet. Det ledde till åtal och tingsrättsförhandling. Redan från början bedömde jag att åtalet var dåligt underbyggt. Det var inte alls uppenbart att bilföraren hade gjort en så medveten risktagning eller varit så typiskt trafikfarlig att det skulle vara straffbart. Efter förhandlingen meddelade tingsrätten att åtalet ogillades och bilföraren frikändes.

För höga böter

En man ertappades för rattfylleri. Under utredningen lämnade han felaktig information om sin inkomst och sina skulder, vilket resulterade i att det strafföreläggande som åklagaren utfärdade var på ett alldeles för högt belopp (100 dagsböter á 390 kr). Han vände sig till Paragrafhjälpen som hjälpte honom att bestrida strafföreläggandet och utreda hans ekonomi noggrannare. Eftersom strafföreläggandet inte godkändes blev det ett åtal. Innan rättegången lämnade vi in nya uppgifter om den ekonomiska situationen. Rättegången ställdes in eftersom skuldfrågan redan var klarlagd och brottet erkänt. Tingsrätten fastställde sedan påföljden till 100 dagsböter á 330 kr. En sänkning med 6000 kr.

Polisen bötfällde fel förare för fortkörning

Den här bilföraren stoppades av polis och rapporterades för att ha kört 145 km/h på en väg där högsta tillåtna hastighet är 100 km/h. Det blev böter vid vägkanten samt omhändertaget körkort på direkten. Bilföraren fick ingen information om möjligheten att begära rådrum och fick även veta att det inte var någon idé att neka. Eftersom bilföraren dels hade flera passagerare, dels körde i sällskap med en annan bil som arbetskamrater färdades i, fanns det flera som kunde intyga att det inte alls hade gått så fort. Flertalet av dessa personer hade även reagerat på att en precis likadan bil hade kört om dem i hög fart strax innan stoppet. Mätningen hade gjorts av en ensam polis i en bil utrustad med genomsnittshastighetsmätare s.k. polispilot. Körningen var inte dokumenterad på video.

Paragrafhjälpen tog in redogörelser från vittnen och begärde hos tingsrätten att ordningsföreläggandet skulle undanröjas på grund av förväxling. Tingsrätten begärde yttrande från åklagarmyndigheten som i sin tur kontaktade rapporterande polis. Polismannen som gjort rapporten hörde av sig och uppgav att det torde stämma att han hade förväxlat två bilar och lovade meddela körkortsmyndigheten om sitt misstag. Där hade man redan beslutat om tre månaders återkallelse. När körkortsmyndigheten fick veta polisens misstag upphävdes körkortsåterkallelsen. Återstår att invänta tingsrättens beslut att undanröja böterna.

Felaktigt ordningsföreläggande vid fortkörning undanröjdes

Bilförare rapporterades för fortkörning. Mätningen skedde genom efterföljande med polisbil. Polismannen ändrade sig flera gånger både beträffande uppmätt hastighet och beträffande högsta tillåtna hastighet. Polismannen övertalade bilföraren att skriva under ordningsföreläggande trots att denne var tveksam och omhändertog dessutom körkortet. De uppgifter som kom in till Transportstyrelsen var att bilföraren hade kört 140 km/h vid högsta tillåten hastighet 70 km/h. Det innebar återkallelse 4 månader. När jag kontrollerade vilken lokal trafikföreskrift som just då gällde på aktuell plats visade det sig att högsta tillåtna hastighet var 80 km/h. Inte 70 km/h! Jag begärde ut alla dokument och överklagade ordningsföreläggandet till tingsrätten och överklagade även beslutet hos Transportstyrelsen att körkortet hade återkallats. Jag påvisade flera felaktigheter i ordningsföreläggandet men varken Transportstyrelsen eller Förvaltningsrätten tog hänsyn till det.

Södertörns tingsrätt undanröjde dock ordningsföreläggandet. Tyvärr hade stor del av återkallelsetiden hunnit passera. Transportstyrelsen omprövade beslutet att återkalla körkortet och beslutade att återge behörigheten till bilföraren.

Svårt skadad vid cykelolycka skulle få böter

En cyklist hann inte stanna för en annan cyklist som kom ut från en mindre sidogata på höger sida. Eftersom korsningen inte är reglerad är det högerregeln som gäller där. Den cyklist som kom från sidogatan stannade en bit ut i gatan och blev påkörd i bakhjulet. Cyklisten som körde på hans cykel voltade omkull och drabbades av armbågsbrott och nyckelbensbrott. Skadorna innebar två månaders sjukskrivning. Polisen rapporterade honom för brott mot väjningsplikten, högerregeln, och ville utfärda böter trots att han hade drabbats så svårt.  En sådan förseelse borde rimligen kunna ge åtalsunderlåtelse vid en eventuell åklagarprövning. Paragrafhjälpen trädde in som ombud och det dröjde inte länge förrän utredningen lades ner.

Överfall på cyklist

En cyklist hade uppmärksammat en bilförare på att denne hade gjort en farlig omkörning genom att köra för nära. Efter en kort diskussion cyklade cyklisten vidare. Bilföraren blev ilsk och körde förbi cyklisten och svängde in framför och stängde vägen. Han gick runt bilen och knuffade ner cyklisten i diket så att denne fick cykeln över sig och bland annat bröt ett par revben. Åklagare lade ner ärendet. Paragrafhjälpen hjälpte till med kompletterande utredning och begärde överprövning. Det ledde till återupptagen utredning och senare ett åtal. Gärningsmannen dömdes till böter och skadestånd. Läs om fallet här.

Misstanke om smitning nerlagd

En man råkade lätt backa emot en annan bil vid parkering. Båda förare undersökte bilarna. Eftersom mannen inte kunde hitta någon skada på motpartens bil lämnade han platsen efter en stund. Senare anklagades han för smitning. Han vände sig till Paragrafhjälpen och fick hjälp med ett yttrande.

”Ville bara tacka dig för att du läste polisutredningen och för dina goda råd och ditt yttrande (Angående misstanke om smitning fån parkeringsplats). Jag har fått ett brev från åklagarmyndigheten att ärendet läggs ner p.g.a. brist på bevis.”

Cyklist skadad i trafikolycka

En cyklist skadades allvarligt vid trafikolycka. Cyklisten hade korsat vägen i anslutning till ett övergångsställe och blivit påkörd av en bil. Cyklisten hade väjningsplikt men hade uppfattat det som att bilföraren saktat in för att ändå släppa över henne. Bilföraren hade dock fortsatt köra. Cyklisten fick bland annat en bäckenfraktur. Hon kontaktade Paragrafhjälpen efter att hon fått besked att polisen hade avslutat fallet. Jag kunde snabbt konstatera att ingen av parterna hade gjort någon skadeanmälan till försäkringsbolag. Detta eftersom bilföraren inte visste om hur skadad cyklisten var och cyklisten inte visste hur hon skulle göra. Jag såg till att försäkringsbolaget där bilen var trafikförsäkrad fick kännedom om händelsen. Så snart försäkringsbolaget hade fått in alla uppgifter som behövdes beslutade försäkringsbolaget att betala ut trafikskadeersättning till cyklisten. Detta enligt de regler som gäller även fast cyklisten ansågs ha varit vållande till olyckan.

Fortkörning och körkortsomhändertagande

Bilförare stoppad av efterföljande polisbil. Underrättades att han kört minst 130 km/h på 60-sträcka. Körkortet omhändertaget på plats. Föraren nekade till att ha kört så mycket för fort. När han sedan fick begäran från Transportstyrelsen att yttra sig kontaktade han Paragrafhjälpen. Det visade sig att Transportstyrelsen inte hade fått några handlingar alls där det framgick hur mätningen hade gjorts, vilka säkerhetsavdrag som var gjorda och inte heller något om trafiksituationen vid tillfället. De första dokument från polisen som sedan kom in till Transportstyrelsen tydde på att uppmätt hastighet snarare var 115 – 120 km/h, varför beslut togs att körkortet skulle återkallas 3 månader. Nästa dag kom polisens slutliga rapport in till Transportstyrelsen. Då hade rapporterad hastighet reducerats till 100 km/h, varför beslutet om körkortsåterkallelse ändrades till en månad. Hade den först påstådda hastigheten på 130 km/h stämt hade det inneburit återkallelse i 5 månader, möjligen något kortare, på grund av berörd persons stora behov av körkort för sitt arbete.

Skadestånd från cyklist som vållat trafikolycka

En minderårig cyklade mot rött när han skulle korsa vägen i mörker och saknade dessutom föreskriven belysning på cykeln. Han hamnade mitt framför en bil och bilföraren hade inte möjlighet att stanna i tid. Polis och försäkringsbolag ansåg cyklisten som ensamt vållande. Bilägarens försäkring reglerade pojkens skador och reparation av bilen. Bilägaren ålades att betala sammanlagt 4 500 kr i självrisk och tyckte att det var orätt. Paragrafhjälpen förhandlade med pojkens vårdnadshavare som först vägrade att medverka. När jag meddelade att vi tänkte lämna in en stämning till tingsrätten kontaktade vederbörande sitt hemförsäkringsbolag som kompenserade bilägaren.

Vållandebedömning av försäkringsbolag

Två bilar krockade i cirkulationsplats. Min klient hade kört in i cirkulationen och blev påkörd i högra sidan av en förare som inte hade iakttagit väjningsplikt vid infart i cirkulationen. Motpartens försäkringsbolag löste in dennes bil men bedömde att det inte gick att bevisa vilken part som var vållande. Klientens bil brev obrukbar och han hade endast trafikförsäkring vilket skulle betyda att han inte skulle få någon ersättning alls. Jag gjorde en platsundersökning och hjälpte klienten att klaga på beslutet. Försäkringsbolaget ändrade sitt beslut om vållandet och ersatte.

Varning i stället för körkortsåterkallelse

Efter att ha krockat med mötande fordon i samband med vänstersväng i korsning återkallades körkortet på två månader. Detta utan att personen fick möjlighet att yttra sig. Transportstyrelsen upphävde återkallelsen efter påpekande och inväntade yttrandet. Efter att jag hjälpt personen med yttrandet kom beslut om varning i stället för återkallelse.

Åklagarbeslut att inte åtala

En cyklist prejades av en tung lastbil. Cyklisten fångade det hela på film. Polisen utredde händelsen som vårdslöshet i trafik alternativt brott mot trafikförordningen genom att vid omkörning ej lämna betryggande avstånd i sidled. Åklagaren som fick hand om fallet beslutade att inte väcka åtal. Begäran om överprövning lämnades in. Ansvarig åklagare stod fast vid sin bedömning men lämnade fallet till åklagarcentrum i Malmö för vidare prövning.

Undervärdering av fordon

En drograttfull person orsakade en krock. Försäkringsbolaget beslutade att lösa in den krockade bilen. Bilen värderades lågt. Efter att Paragrafhjälpen hade engagerats i fallet kunde försäkringsbolaget förmås att höja beloppet med 20 000 kr mot vad de hade sagt från början.