Många brott eller förseelser straffas med böter av olika storlek. När det gäller trafikbrott förekommer det både penningböter och dagsböter, men vad är skillnaden?
Penningböter
Vi kan börja med penningböter. När det gäller enklare förseelser är det penningböter som tillämpas. Bötesbeloppet är fastställt av Riksåklagaren beroende på hur allvarligt brottet anses. Varje brott har alltså en fastställd prislapp. Att köra mot rött ljus kostar t.ex. 3000 kr. (Förutsatt att gärningen inte är så anmärkningsvärt farlig att den klassas som vårdslöshet i trafik) Polisen kan utfärda ordningsföreläggande ifall den felande erkänner och är beredd att skriva under. Även åklagare kan utfärda böter för gärningen och det blir då samma kostnad för samma brott. När åklagare utfärdar böter blir det vanligen ett strafföreläggande. Lika höga böter blir det om någon döms för samma brott i domstol.
När det gäller ordningsföreläggande är det lägsta beloppet för en förseelse 200 kr och det högsta 4 000 kr. Om flera förseelser rapporteras samtidigt får det sammanlagda beloppet vara högst 10 000 kr.
Dagsböter
Vid allvarligare brottslighet kan det utdömas dagsböter. Straffvärdet bestäms i antalet dagsböter. Hur stor varje dagsbot blir beror på vilken ekonomi den bötfällde har. Man tar hänsyn till inkomst. eventuell förmögenhet, försörjningsplikt och skulder. En rik person får böta ett högre belopp än en fattig. Det skall svida lika hårt. Lägsta dagsbot är 50 kr. Antalet dagsböter som döms ut är mellan 30 och 150. När man läser lagtext och det står att påföljden blir böter betyder det egentligen dagsböter. Annars ska det stå penningböter. Dagsböter kan ges genom att åklagare utfärdar strafföreläggande om den misstänkte erkänner gärningen och godkänner föreläggandet genom att betala eller skriva under. Om skuldfrågan avgörs i domstol utdömer domstolen dagsböterna.
Exemplet här ovan gäller en person med hög inkomst. Vårdslösheten kostade 31 600 kr. Hade han saknat inkomst och förmögenhet skulle det ha kostat 2 000 kr för samma sak.
Rättvist?
Penningböterna är betydligt mer kännbara för personer utan inkomst eller med låg inkomst. En fortkörningsbot på 4000 kr kan knäcka hela månadsbudgeten. För den som har det bra ställt kanske det inte betyder något alls.
Dagsböter är tänkta att bli mer rättvist straff men så är inte heller alltid fallet. Meningen är som sagt att det ska svida lika hårt oavsett hur bra ställt man har det. Det förekommer både att personer får böta för mycket och för lite. Det vanligaste är att den som misstänks för brott blir tillfrågad om sin ekonomi redan under polisutredningen. Vanligen godtas de uppgifter som den misstänkte själv lämnar om de verkar rimliga. Verkar det som att personen ljuger kan det göras kontroll med t.ex. skattemyndigheten. Det har förekommit att polis har missat att fråga och att fältet för inkomst har blivit tomt och därför har tolkats som noll, vilket har inneburit att vederbörande har fått böta alldeles för lågt belopp. Det har även förekommit att den misstänkte har blandat ihop vad som menas med bruttoinkomst med taxerad inkomst. Hamnar beloppet för verklig bruttoinkomst i fältet för taxerad inkomst kan det leda till att bötesbeloppet blir för högt. Det kan även inträffa att den som blir misstänkt har fått avsevärd försämrad ekonomi efter det att gärningen begicks, och fram till dess att böterna dömts ut, och därför fått försämrad betalningsförmåga. Har man missat att justera ner inkomstuppgifterna blir det för dyrt.