Prejade mötande cyklist men frikändes

posted in: Cykel, Information | 0

Bilförare prejade mötande cyklist

Det här inlägget publicerade den drabbade cyklisten på Facebook i somras.

 

“Idag blev jag påkörd på St Paulsgatan av en bilist som med flit rammade mig med motiveringen att jag ska lära mig att inte köra mot enkelriktat. Nu är det ju så att på St Paulsgatan har det varit tillåtet att cykla i bägge riktningar i över ett år (om jag minns rätt) Påkörningen skedde i höjd med Mariatorget och alldeles bredvid skyltning om att cykling är tillåten i bägge riktningarna.

När jag påtalade det skrek han bara idiot till mig och körde iväg. Men vittnen fanns, bilrregnr noterad och mina bromsspår i asfalten fotograferade så jag har gjort en polisanmälan och hoppas att utredningen inte läggs ner. 
Väldigt skakis och ledsen efteråt och funderar över hur man med berått mod kan köra på någon på det sättet?”

Händelsen anmäldes

 

Hon som drabbades anmälde händelsen till polisen. Det blev en anmälan som rubricerades “misshandel” genom att avsiktligt köra på och skada henne samt “smitning från trafikolycka”.

Polisen utredde händelsen och förundersökningen låg sedan till grund för ett åtal för båda gärningar. Tyvärr räckte inte bevisningen för fällande dom varken för misshandel eller för smitning trots att det fanns vittne till händelsen.

Paragrafhjälpen har granskat både förundersökningen och domen.

Därför gick det snett

Varken utredande polis eller ansvarig åklagare tänkte på att gardera sig. Har man arbetat med utredning av trafikbrott lär man sig snart att det är mycket, mycket svårt att bevisa avsiktlig påkörning som de brott det faktiskt ofta är fråga om:  Grov misshandel, dråpförsök eller liknande. Det borde utredande polis ha tänkt på från början och därför även använda sig av trafiklagstiftningen. Två varianter borde ha använts som alternativ till misshandel. 1. Vårdslöshet i trafik. 2. Brott mot Trafikförordningen genom att inte hålla till höger vid möte och lämna betryggande avstånd i sidled vid möte. Ansvarig åklagare borde ha återförpassat utredningen till polisen med instruktioner att även utreda alternativ brottsrubricering. Men så icke. Eftersom åtalet aldrig omfattade de alternativa trafikbrotten kunde inte domstolen heller inte ta ställning till dem. Om det hade blivit åtal för nämnda trafikbrott hade det funnits mycket större möjligheter till en fällande dom.

När det gäller smitningen utreddes och åtalades det. Skuldfrågan prövades av rätten men bevisningen räckte inte. Förvisso en svajig förklaring från bilföraren, men domstolen accepterade den.

Misshandel genom avsiktlig påkörning

Det är oerhört svårt att bevisa att bilförarens avsikt var att med bilens hjälp skada den cyklist som enligt hans mening körde mot färdriktningen (vilket hon faktiskt inte gjorde). Jag förstår att rätten inte ansåg det ställt utom allt tvivel att bilförarens avsikt var att skada även om det var just så som cyklisten uppfattade det..

Vårdslöshet i trafik

Det hade varit lättare att styrka. Här behöver domstolen övertygas att bilföraren i väsentlig mån har brustit i omdöme och varsamhet genom att inte visa särskild hänsyn till en oskyddad cyklist. Förmodligen svårt att bevisa likgiltighet inför risken att hon skulle skadas men ändå en större möjlighet för fällande dom.

Brott mot Trafikförordningen

Den paragraf som är tillämplig är 3 kapitlet, 30 paragrafen. Bilföraren har inte hållit till höger vid mötet och inte heller lämnat betryggande avstånd i sidled. Den paragrafen skulle ha gällt även ifall cyklisten hade cyklat mot färdriktningen. Ett sådant brott mot Trafikförordningen är straffbart vare sig föraren av oaktsamhet hade missat att hålla tillräckligt åt höger eller om han medvetet prejade den mötande cyklisten. Det brottet hade varit mycket lättare att styrka. Men eftersom det inte var med i åtalet kunde heller inte rätten ta ställning till det brottet.

Viktigt med rätt brottsrubricering

Det är viktigt att rätt lagstiftning tillämpas. Särskilt viktigt är det när man hamnar i gränsområdet mellan olika lagar. Så blir fallet i de fall när det ska prövas om någon har använt ett motordrivet fordon för att skada någon annan. Eftersom det är så svårt att bevisa avsikten att skada eller döda någon med hjälp av fordon blir det svårt att veta om det är Brottsbalken eller trafiklagstiftningen som skall tillämpas.

Läs även

Vad är det för brott att döda någon med motordrivet fordon?