Trafiklagstiftningen – en gräddfil för kriminella

posted in: Uncategorized | 0

Trafiklagstiftningen – en gräddfil för kriminella

Trafiklagstiftningen verkar enbart rikta sig mot oss vanliga människor. Det är våra beteenden som kan påverkas genom de böter som utdelas och risken att få körkortet indraget. De som redan är kriminella och ibland även de som har gott om pengar är mycket svårare att påverka.

Åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning

När kriminellt belastade personer ska lagföras gör man en bedömning av den samlade brottslighet som föreligger just då. Man fokuserar på det eller de brott som har högst straffvärde och skriver av i princip allt annat. Eftersom trafikbrott oftast enbart har böter som påföljd blir de avskrivna i ett tidigt skede. Dessa trafikförseelser skulle inte påverka det samlade straffvärdet även om de beivrades. Alltså är det onödigt och slöseri med resurser att bedriva dessa utredningar. När åklagare skriver av dessa överflödiga brott som de får in från polisen kallas det åtalsunderlåtelse. När dessa brott läggs ner under pågående utredning kallas det förundersökningsbegränsning. Självklart blir det en stor frustration hos andra som drabbas av deras trafikbrott när utredningarna bara läggs ner. Skillnaden mellan åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning är att vid åtalsunderlåtelse anses personen ha blivit lagförd och registreras därmed i belastningsregistret för brottet. Vid förundersökningsbegränsning däremot blir det ingen registrering alls. I båda fallen innebär det att gärningsmannen inte får något extra straff.

Vi som normalt är laglydiga och som råkar bryta mot vissa regler riskerar förutom böterna även att få körkortet återkallat. Detta är oerhört kännbart för många. En kriminell person däremot har inget körkort som kan återkallas. Den personen lider alltså inte speciellt stor skada av att rapporteras för trafikbrott.

Penningböter i stället för dagsböter ger fördel för rika

De flesta trafikförseelser ger bara penningböter. Oavsett vem det är som bryter mot trafikreglerna blir det samma bötesbelopp. Om vi till exempel tar brottet att olovligen köra bil i kollektivkörfält så kostar det 1000 kr. För en arbetslös eller en låginkomsttagare kan det upplevas som mycket kännbart. Det kanske knäcker hela månadsbudgeten. En som har det bra ställt tar en sådan bot med ett leende. Jag har själv rapportera många som bara har skrattat och sagt att de kommer att fortsätta att köra så varje dag och att det är väl värt några böter per år för att tjäna en halvtimme varje dag. Sannolikheten att bli rapporterad är nämligen inte större än så även om polisen prioriterar att övervaka just detta beteende.

Ännu värre för en som inte har det så gott ställt är det med fortkörning som är betydligt dyrare. Det är lätt för en som har det gott ställt att ta det men det kan vara en katastrof för den som saknar inkomst. De som är kriminella slipper dock oftast dessa böter. Dels för att de skrivs av enligt ovan, dels för att även om de godkänner böter som skrivs ut direkt så kan böterna inte drivas in eftersom de inte har någon inkomst eller några tillgångar.

Är det likhet inför lagen?

De allvarligare trafikbrotten såsom vårdslöshet i trafik, rattfylleri eller olovlig körning däremot ger oftast dagsböter. Där räknas bötesbeloppet fram i förhållande till personens inkomstförhållanden. Det ska svida lika hårt för alla. Där kommer man åt den som har hög inkomst men inte den som är vaneförbrytare.