Ja, tyckte Stockholms tingsrätt enligt dom som avkunnades 2019-03-22. Nej, tyckte den åtalade mannen och hans försvarare och överklagade domen till Svea Hovrätt. Händelsen utspelade sig i centrala Stockholm i maj 2017.
Händelsen
Händelsen inträffade alltså i maj 2017 och tyvärr hann det gå nästan två år innan det blev rättegång. En man på cykel korsade Fleminggatan på en cykelpassage och svängde vänster in på cykelfältet Fleminggatan. En bilförare som kom från Kungsbron och skulle vidare längs Fleminggatan. Bilföraren signalerade på cyklisten för han ansåg att denne inte hade iakttagit väjningsplikt när han cyklade ut på cykelpassagen. Bilföraren och cyklisten fortsatte båda sin färd bredvid varandra. Bilföraren körde väldigt nära cyklisten och denne tog tog tag i biltaket för att inte falla mot bilen. Bilföraren girade höger och det fick till följd att cykelns framhjul hamnade under bilen och cyklisten störtade. Ett vittne som cyklade strax bakom såg hela händelseförloppet.
På denna länk ser man platsen https://www.google.se/maps/@59.3322386,18.0496983,3a,90y,303.73h,82.84t/data=!3m6!1e1!3m4!1snjVqdx0Wa-edjHL3o7bcBw!2e0!7i13312!8i6656?hl=sv
Förvirring om begreppet cykelpassage
I domen nämns inte på något enda ställe ordet cykelpassage. Man kallar det cykelöverfart. Det kan bero på att både den drabbade cyklisten och vittnet i sina utsagor använde ordet cykelöverfart.
Tingsrätten
Åklagarens stämning gällde misshandel. Inte grov misshandel trots att en bil hade använts som redskap. Antagligen på grund av att skadorna ändå blev förhållandevis lindriga.. Inte heller hade åklagaren stämt på alternativ rubricering vårdslöshet/grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. Det är brott som i och för sig har varit med vid själva förundersökningen.. Båda parter hördes i rätten och även vittnet som cyklade bakom. Tingsrätten dömde till ansvar för misshandel och tillerkände även cyklisten ett skadestånd. Man ansåg att straffvärdet är tre månaders fängelse men valde ändå påföljden villkorlig dom och 60 dagsböter. Att han slapp fängelse berodde dels på personliga förhållanden (skulle förlora jobbet) och att händelsen ligger långt tillbaka i tiden. Skadeståndet sattes till 7000 kr. Yrkandet var på dryga 24 000 kr.
Min bedömning
Det var tufft av åklagaren att åtala för misshandel och av tingsrätten att faktiskt döma för misshandel i det här fallet. Oftast brukar man i liknande fall nöja sig med vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. Dessa alternativa brottsrubriceringar var inte ens med i åtalet. Tingsrätten konstaterade att det faktum att den åtalade mannen använde bilen som redskap var försvårande. Även om mannen inte hade direkt avsikt att skada cyklisten måste han ha insett den uppenbara risken för denne. I och med sin likgiltighet ansågs han ha haft tillräckligt uppsåt för att misshandel skulle anses styrkt. Tingsrätten bedömde straffvärdet till tre månaders fängelse. Påföljden blev dock villkorlig dom och dagsböter. Den dömde har alltså överklagat domen så det här fallet är inte avslutat ännu. Tråkigt som sagt att det har gått så lång tid. Alla utom de inblandade har hunnit glömma.
Vad händer sen?
Jag skulle bli förvånad om hovrätten håller med om att det ska dömas för misshandel. Inte för att jag tycker att tingsrätten har dömt fel utan för att det aldrig har blivit fråga om misshandel i de fall som jag har följt. Om inte åklagaren justerar åtalet finns det en risk att det blir en helt frikännande dom. Jag tror även att det är risk att påföljden lindras. Som cyklist hoppas jag förstås att domen står sig och att jag har fel i mitt antagande. Jag kommer att följa upp vad som händer efter prövningen i Svea hovrätt..